Användare delar med sig av resurser och rekommendationer för nybörjare som vill lära sig mer om generativ AI, inklusive djupinlärning och språkmodeller.
Diskussionen omfattar utmaningar och farhågor kring snabb injektion, AI-assistenters sårbarhet samt begränsningar och risker med att använda AI-modeller.
AI-ingenjörernas roll och relevansen av en kurs i att använda ML/AI i applikationsutveckling undersöks, vilket ger insikter om inlärningsvägar, verktyg och tillämpningen av AI inom olika områden.
Forskare vid ETH Zürich har skapat en autonom grävmaskin kallad HEAP som kan bygga en sex meter hög stenmur med hjälp av stora stenar och rivningsavfall.
Grävmaskinen använder sensorer och maskinseende för att skanna och plocka upp stenar, bedöma deras vikt och position och placera dem exakt på önskad plats.
Denna utveckling minskar beroendet av manuellt arbete vid byggandet av stenmurar och gör att lokalt tillgängliga material kan användas effektivt.
Artikeln utforskar det misslyckade försöket att göra tekniskt arbete till en handelsvara och betonar betydelsen av mänsklig kontakt, kreativitet och förståelse på arbetsplatsen.
Den kritiserar den överdrivna tilltron till verktyg och programvarulösningar för att lösa problem, och betonar vikten av att ta itu med grundorsakerna och genomföra nödvändiga förändringar.
Författaren diskuterar försäljningen av ineffektiva produkter till beslutsfattare som kanske inte är medvetna om deras ineffektivitet och belyser individens roll för att framgångsrikt driva komplexa system. Artikeln argumenterar slutligen mot en fullständig kommersialisering av arbete och betonar värdet av mänskliga aspekter på arbetsplatsen.
Diskussionen behandlar olika ämnen, såsom matematikens komplexitet och användbarhet samt vikten av korrekt konstruktion och säkerhetsåtgärder vid trappbyggen.
Tro spelar en roll för vår förståelse av världen, och det finns en fascination för träbearbetning och deterministiska maskiner.
Parprogrammering och att söka olika perspektiv är bra, liksom att klargöra termer i kommunikationen och att beakta olika synsätt i diskussioner.
Meta har utvecklat en AI vid namn Cicero som är utmärkt på att spela strategispelet Diplomacy med hjälp av strategiskt resonemang och naturlig språkbehandling.
Cicero uppnådde en imponerande prestation, fick dubbelt så många poäng som genomsnittet för mänskliga spelare och rankades bland de 10% bästa.
Denna utveckling belyser framstegen inom AI-teknik, särskilt inom chatbots, spelande AI och språkgenerering. Den betonar också potentialen hos AI-framsteg som Cicero när det gäller att förbättra samarbetsagenter och uppslukande upplevelser i spel och metaverse. Resurser för vidare utforskning av Cicero finns tillgängliga för nedladdning.
Författaren introducerar sitt projekt kallat IP Guide, som använder Rust och React för att ge information om IP-adresser, nätverk och ASN.
Användarna föreslår förbättringar som att inkludera start- och slutadresser för nätverk och stöd för IPv6.
Konversationen täcker också ämnen som DNS-uppslag, omvända DNS-begränsningar och HTTP API: er, samt nämner en webbplats som heter IPNetDB som erbjuder gratis mmdb-filer för IP: er och ASN: er.
Yann LeCun tar upp den felaktiga informationen kring Q* och betonar behovet av att ersätta automatisk regressiv tokenprediktion med planering för att förbättra tillförlitligheten hos språkmodeller (LLM).
Framstående forskningsinstitut som FAIR, DeepMind och OpenAI är aktivt involverade i detta område och har redan delat med sig av sina forskningsresultat.
Fokus ligger på att förbättra prestanda och noggrannhet för språkmodeller, som är avgörande för olika uppgifter inom naturlig språkbehandling.
Diskussionerna kretsar kring olika ämnen, inklusive läckt information som tyder på att Q* AI-genombrottet kan vara en distraktion från dramat vid OpenAI.
Olika perspektiv presenteras, där vissa betraktar dessa påståenden som konspirationsteorier, medan andra spekulerar kring motiv och avsikter.
Det finns debatter om OpenAI:s kompetens, oro över AI-säkerhet och reglering, skepticism mot att förutspå AI:s framtid och diskussioner om riskerna med ekonomisk oro och utvecklingen av farlig teknik.
Mail-in-a-Box är ett open source-projekt som gör det möjligt för privatpersoner att enkelt och säkert sätta upp sin egen e-postserver på en Ubuntu-maskin.
Det främjar decentralisering, innovation och integritet på webben samtidigt som det tillhandahåller automatiserad och granskningsbar konfiguration.
Bland funktionerna finns webbmail, skräppostfiltrering, DNS-hantering, säkerhetskopiering, brandvägg och intrångsskydd. Det har blivit populärt bland hackare och har ett supportforum tillgängligt.