Dunning-Kruger-effekten, som tyder på att okvalificerade personer överskattar sin kompetens, omvärderas nu som en statistisk artefakt orsakad av autokorrelation.
Replikationsstudier har inte funnit några bevis för effekten, vilket ifrågasätter dess existens som ett psykologiskt fenomen.
Kritiken mot den ursprungliga studien lyfter fram statistiska fel och fördomar, och betonar behovet av bättre vetenskaplig analys och medvetenhet om bristerna i Dunning-Kruger-effekten.
Dunning-Kruger-effekten är ett psykologiskt fenomen där personer med lägre förmågor tenderar att överskatta sin kompetens, medan personer med högre förmågor tenderar att underskatta sig själva.
Det finns debatt och kritik kring noggrannheten och tolkningen av effekten, inklusive diskussioner om metodologiska brister, replikationsstudier, autokorrelation och samhällsfaktorer.
Komplexiteten i självbedömningen och förekomsten av Impostor Syndrome nämns, vilket är relaterat till Dunning-Kruger-effekten.
Artikeln utforskar hur två webbläsarfönster kan dela skärmdimensioner, fönsterstorlek och position med hjälp av socket-klienter.
Författaren föredrar att använda socketklienter framför localStorage på grund av underhållningsvärdet och att det är enkelt att dela med sig till vänner.
En demo och kodbas finns tillgängliga för referens.
Nvidia har stämts för att ha stulit affärshemligheter från en konkurrent, vilket har lett till debatter om etiken i AI-baserade verktyg för kodgenerering och om patenterbarhet för programvara och matematiska idéer.
Diskussionerna omfattar även ämnen som Nvidias drivrutiner och proprietära kod, inverkan på företagets framgångar och vikten av skydd av immateriella rättigheter.
Andra områden som diskuteras är anställning av medarbetare från konkurrerande företag, skillnaden mellan intrång i immateriella rättigheter och inte, äganderätt till kod i anställningsavtal, konsekvenser av kodstöld, rättsliga konsekvenser av att använda personlig kod och debatt om att lära sig av andras projekt utan att reproducera upphovsrättsskyddad kod.
Naev är ett rymdutforsknings-, handels- och stridsspel med öppen källkod, realtidsspel och en stor galax att utforska.
Spelarna kan tjäna pengar genom att slutföra uppdrag och anpassa sina skepp.
Utvecklarna söker aktivt bidrag inom områden som skapande av berättelser, konst, ljud, spelbalansering och kodning, vilket ger spelare en möjlighet att engagera sig och påverka spelets utveckling.
Naev är ett rymdutforsknings- och stridsspel med smygmekanik och förbättrad AI, som överträffar Escape Velocity när det gäller spelupplägg och mekanik.
Starsector rekommenderas för sitt underhållande spelupplägg och sin vackra design.
Endless Sky får beröm för sin nyanserade berättelse, och användbara stridstips ges. Space Rangers är mycket uppskattat för sitt varierade spelande och sin berättelse.
Artikeln går igenom orsakerna till att "56k" anses vara den snabbaste modemhastigheten för uppringning.
Den ger tekniska insikter om telefonnätens historia, digitaliseringen och teknikens begränsningar.
Termen "56k" syftar på en maximal datahastighet på 56 kilobit per sekund, men de faktiska anslutningshastigheterna är lägre på grund av FCC-bestämmelser och komplexa telefonnät.
Shh är ett bibliotek i Haskell som möjliggör skalliknande programmering och är tänkt att ersätta skalskript.
Biblioteket innehåller funktioner för att simulera skalmiljön och stöder funktioner som omdirigering, piping, samtidighet och inhämtning av processutdata.
Shh har inget inbyggt stöd för globbing eller stränginterpolering, utan föreslår att man använder externa bibliotek för dessa funktioner.
Shh är ett skalskriptverktyg skrivet i Haskell som syftar till att ersätta stora bash-skript.
Användare rekommenderar alternativa verktyg som Xonsh, Turtle, Shelly och Rash för att migrera bort från bash-skript.
Diskussionen utforskar alternativ till bash-skript, inklusive Lisps och statiskt typade funktionella språk, samt fördelarna med att använda NixOS för att underlätta användningen av verktyg och bibliotek.
Programvaran Darktable, som riktar sig till amatörfotografer, har haft problem med bristande organisation, projektledning och tekniska överväganden.
De senaste ändringarna av programvaran har lett till en försämring av funktionerna, vilket gör det svårt för användarna att använda programvaran på ett effektivt sätt och ökar risken för fel.
Det finns problem med kodkvaliteten, komplexiteten och bristen på dokumentation, vilket har lett till frustration bland användarna och fått vissa att överväga att forka programvaran eller utforska alternativa alternativ.
Användare uttrycker oro över prestanda, fördröjning i gränssnittet och avsaknad av grundläggande funktioner i Darktable, ett program för fotoredigering.
Alternativa programvaror som Ansel, RawTherapee, DxO och Lightroom nämns och jämförs.
Samtalet omfattar ämnen som utveckling och underhåll av Darktable, kvalitet och användargränssnittsdesign inom programvaruutveckling, open source-projekt, prenumerationsmodeller och anpassning till användarnas preferenser inom fotoprogramvara.
Sammanfattningen ger en översikt över science fiction-romaner, inklusive verk från New Wave-eran och andra tidsperioder.
Den nämner framstående författare och deras böcker och ger korta beskrivningar av varje handling och tema.
Sammanfattningen lyfter fram de unika elementen och influenserna i varje verk, vilket ger läsarna en känsla av science fiction-litteraturens mångsidiga utbud.
Användare deltar i en diskussion om science fiction-romaner från 1964-1983, med särskilt fokus på undergenren "New Wave Science Fiction".
Deltagarna delar med sig av sina åsikter och erfarenheter av olika böcker och författare, samt diskuterar utvecklingen av science fiction-genrer och teknikens inverkan på litteraturen."
Samtalet belyser vikten av att erkänna bortglömda författare, inflytandet från vissa författare som Philip K. Dick samt mångfalden och kreativiteten inom science fiction under denna period. Vissa deltagare uttrycker missnöje med den rekommenderade listan, medan andra försvarar den som en sann återspegling av genren."
Det råder delade meningar om för- och nackdelarna med att använda Docker för paketering och distribution av programvara.
Anhängare hävdar att Docker förenklar konfiguration och driftsättning av komplex programvara, medan andra uttrycker oro över beroendeproblem och säkerhetsuppdateringar.
Författaren utforskar utmaningarna och fördelarna med Docker-användning, medan vissa användare uttrycker frustration över dess dokumentation och kompatibilitetsproblem.
Forskare har skapat en algoritm, FLSHclust, som kan identifiera sällsynta typer av CRISPR-system genom att analysera genetiska sekvenser.
Algoritmen upptäckte 188 nya gener kopplade till CRISPR genom att undersöka miljontals genom.
Dessa resultat kan leda till nya tillämpningar inom genomredigering och biologisk teknik, men det krävs mer forskning för att till fullo förstå dessa system och deras användningsområden.
Nya CRISPR-system har upptäckts med potential för genomredigering, vilket ger fler alternativ för riktad genredigering och potential för ny bioteknik.
Effektiv analys av stora sekvensdatabaser är nu möjlig med en snabb lokalitetskänslig hashingbaserad klusteralgoritm, vilket gör det möjligt att upptäcka sällsynta biologiska system.
Komplexa regleringsnätverk och utmaningar måste dock hanteras för att man fullt ut ska kunna förstå effekterna av genredigering.
Flix är ett programmeringsspråk som utvecklats av Aarhus University och University of Waterloo, med hjälp av öppen källkod.
Det är ett funktionellt första språk som hämtar inspiration från OCaml, Haskell, Rust och Scala.
Flix erbjuder en rad funktioner, inklusive algebraiska datatyper, mönstermatchning, utdragbara poster, typklasser, högre typer, polymorfa effekter, regionbaserad lokal mutation, renhetsreflektion och förstklassiga Datalog-restriktioner.
Språket kompileras till JVM-bytecode och har ett Visual Studio Code-plugin för utveckling.
Flix syftar till att tillhandahålla en unik kombination av funktioner som inte finns i andra programmeringsspråk.
Det finns en debatt om ocensurerade AI-modeller i chatbots, där vissa förespråkar deras förmåga att öka kreativiteten och den mänskliga intelligensen.
Andra oroar sig för potentiellt missbruk och skadliga konsekvenser, vilket väcker frågor om AI:s säkerhet och behovet av restriktioner.
Att hitta rätt balans mellan säkerhet och generativ AI är en utmaning, och konkurrens mellan modeller är avgörande för att fastställa de bästa avvägningarna för begränsningar samtidigt som man säkerställer att en modell inte vägrar alla uppgifter.
Hacker News diskuterar begränsningarna och utmaningarna med chatbots, särskilt när det gäller kontroversiellt och skadligt innehåll.
Det pågår en debatt om huruvida företag ska vara ansvariga för sådant innehåll och vilka rättsliga risker och skyldigheter de kan ställas inför.
Samtalet går också in på risken för att chatbotar producerar stötande eller kontroversiella svar, värdet av chatbotar som håller sig borta från kontroversiellt innehåll och missbruk av språkmodeller. Dessutom berörs ämnet censur och vikten av att bevara informationsfriheten.