Författaren utforskar moderna JavaScript-ramverk och deras gemensamma grundläggande koncept som reaktivitet och klonade mallar.
De förklarar hur cloneNode används för att optimera prestanda och introducerar andra moderna JavaScript API:er som Proxy.
Författarna diskuterar processen för att skapa ett reaktivt system och DOM-rendering, ger förslag på förbättringar och jämför olika ramverksmetoder. De lyfter också fram fördelarna med sitt eget ramverk.
React och andra JavaScript-ramverk uppdaterar endast den modifierade komponenten och dess barn när de återskapar den virtuella DOM:en, vilket undanröjer missuppfattningar om fullständiga DOM-uppdateringar.
Användningen av useMemo och React.memo kan förhindra onödig rendering av underordnade komponenter, vilket optimerar prestandan.
Diskussionen i forumet utforskar funktionerna och begränsningarna i Svelte, samt ämnen som rendering på serversidan, tillståndsdiagram och komplexiteten i moderna JavaScript-ramverk. Alternativa ramverk som RxJS, RiotJS och Ember.js nämns också.
Personen ber medlemmar i samhället att dela med sig av projekt som har hjälpt dem att få ett jobb, särskilt om projektet direkt ledde till att de fick jobbet eller spelade en roll i intervjuprocessen.
De är också intresserade av att veta om projektet var relaterat till jobbet på något sätt.
Dessutom vill de ta reda på om några företag för närvarande anställer.
Författaren har utvecklat en gratis webbplats som hjälper användare att identifiera den teleoperatör som ligger bakom oönskade telefonsamtal eller skräppost.
Genom att rapportera missbruket till operatören kan användare potentiellt få spammarens tjänst avslutad.
Syftet är att hjälpa seriösa telekomoperatörer att koppla bort kunder som utsatts för missbruk genom att förse dem med information om missbruk.
Artikeln tar upp problemet med skräppostsamtal och textmeddelanden och föreslår lösningar för att bekämpa dem.
Effektiviteten i att rapportera spam till myndigheter och telekomoperatörer ifrågasätts, och strängare påföljder och tillämpning rekommenderas.
Diskussionen belyser telekomföretagens delaktighet, strategier för att blockera skräppostsamtal, vidarebefordra skräppostmeddelanden för rapportering samt utmaningarna med förfalskning och spårning av telefonnummer.
OpenAI, ett framstående AI-företag, planerar att köpa hjärninspirerade chips, så kallade neuromorphic processing units (NPU), till ett värde av 51 miljoner dollar från Rain, en startup som stöds av OpenAI:s VD Sam Altman.
Affären uppmärksammar potentiella intressekonflikter till följd av Altmans personliga investeringar och hans roll som VD för OpenAI.
OpenAI:s investering i AI-chip återspeglar företagets engagemang för att utveckla AI-tekniken.
Rain's chips, som baseras på RISC-V-arkitekturen med öppen källkod, erbjuder potential för ökad beräkningskraft och energieffektivitet jämfört med nuvarande grafikchips som används i AI-utveckling.
Rain har mött utmaningar, bland annat har en investerare med anknytning till Saudiarabien avlägsnats på grund av nationella säkerhetsskäl.
Rain har hävdat att man befinner sig i långt gångna samtal med teknikjättar som Google och Microsoft om chip-system.
Finansieringsrundan för Rain granskades av Committee on Foreign Investment in the United States (CFIUS), som pekade på problem med tillgång till och kontroll av kritisk teknik.
OpenAI kan behöva hitta partners med betydande finansiellt stöd för att tillgodose sina hårdvarubehov.
Samtalen om OpenAI täcker ett brett spektrum av ämnen, inklusive företagets åtagande att köpa AI-chip från ett nystartat företag och farhågor om intressekonflikter och transparens.
Diskussionerna handlar också om att maximera aktieägarvärdet och företagens ansvar, anklagelser om ohederlighet och missbruk inom OpenAI samt samtal om språklig mångfald och kulturella skillnader.
Andra ämnen är spekulationer om investeringsval och korruption, kritik mot cancel culture och mediaskydd, debatter om filantropi och motiven bakom välgörenhet samt åsikter om etiken i att skilja personliga intressen från yrkesroller.
Författaren uttrycker missnöje med att använda Jenkins för sin CI-pipeline, med hänvisning till utmaningar med Groovy och brist på stöd för deklarativa pipelines.
De diskuterar problem med behörigheter, artefakter och integrering av Docker-containrar.
Författaren lyfter fram användbara verktyg som snippet-generator och Github-sökning. På ett annat företag behöver de inte längre hantera CI och Jenkins eftersom det finns ett dedikerat team för det.
I diskussionen undersöks olika CI-verktyg, inklusive Jenkins, GitLab CI och GitHub Actions.
Användarna delar med sig av sina åsikter om verktygens styrkor och svagheter, med kritik mot Jenkins användargränssnitt, komplexitet och funktionsuppsättning, och beröm för GitLab CI:s tillförlitlighet och användarvänlighet.
Andra ämnen som diskuteras är portabla pipelines, Docker, lokal testning och de utmaningar som olika miljöer innebär.
Vikten av användarvänliga, anpassningsbara och effektiva CI-verktyg i mjukvaruutvecklingsprocesser betonas.
Steel är ett användarvänligt och högpresterande systemdialektspråk byggt i Rust.
Det har stöd för makron, integration med Rust-funktioner och inbyggda oföränderliga datastrukturer.
Språket implementerar kontrakt av högre ordning för kontraktsbaserad design och visar lovande prestanda jämfört med Python.
Den medföljande koden visar hur man använder Steel Virtual Machine, registrerar funktioner och strukturer samt interagerar med omvärlden med hjälp av klassen ExternalStruct.
Programmet är tillgängligt under specifika licenser och har riktlinjer för bidrag.
Diskussionen utforskar ett brett spektrum av ämnen relaterade till programmeringsspråk, inklusive användningen av Scheme som ett pluginspråk och debatter om att använda Turing-kompletta språk för programvarukonfiguration.
Fördelarna och begränsningarna med Lisp och dess dialekter, samt strategier för garbage collection i Rust, diskuteras.
Diskussionen omfattar även ämnen som programmeringssyntax, användning av makron, minnessäkerhet och optimering av spelmotorer. Sammantaget fokuserar diskussionen på användbarheten, införandet och kompromisserna med olika programmeringskoncept och tekniker.
I dokumentet undersöks förmågan hos stora språkmodeller (LLM), som GPT-4, att hantera krypterad text.
Författarna introducerar Scrambled Bench, en svit för att utvärdera LLM:s förmåga att hantera förvrängd indata.
De experimentella resultaten visar att GPT-4 framgångsrikt kan rekonstruera de ursprungliga meningarna från förvrängd text, trots att uppgiften är komplex.
Samtalet kretsar kring möjligheterna och begränsningarna med GPT-4, en språkmodell som utvecklats av OpenAI.
GPT-4 kan hantera ordsegmentering och interpunktion av krypterad text, vilket visar på dess språkförståelse.
GPT-4 har dock brister och begränsningar, t.ex. problem med grammatikregler och tokenisering, vilket har lett till förslag om att testa modellen med olika språk och alternativa modeller.
Diskussionen kretsar kring olika aspekter av novellen "The Placeholder Girlfriend", inklusive tolkningar av slutet, debatter om lojalitet och relationer samt kritik av klichéer och trovärdighet.
Könsskildringar i berättelser och diskussioner om självförbättring, personlig utveckling och utmaningarna med att hitta den perfekta partnern är också en del av samtalet.
Användningen av numeriska betygsskalor och kommersialiseringen av individer är ytterligare ämnen som utforskas. I slutändan betonar diskussionen vikten av att kritiskt analysera verk och beakta olika synvinklar.
Onsites.fyi är en plattform som samlar in och delar erfarenheter och insikter från intervjuer med välkända teknikföretag som Apple, Google, Meta, Microsoft och Amazon.
Plattformen erbjuder värdefulla förberedelser genom att granska verkliga intervjuerfarenheter, vilket hjälper användarna att få en uppfattning om vad de kan förvänta sig under intervjuprocessen.
Användarna uppmuntras att ge feedback om sina egna intervjuerfarenheter, vilket ytterligare berikar plattformens innehåll och gynnar framtida arbetssökande.
Den här artikeln ger en översikt över filsystemets koncept och implementering, inklusive organisering av data, användning av metadata och pekare samt optimeringsmetoder för filsökning.
Författaren introducerar sitt eget filsystem kallat GotenksFS, baserat på ext4, och förklarar dess struktur på disken, konfigurationsalternativ och maximala filkapacitet.
Artikeln täcker processen att skapa en katalog och skriva en fil i GotenksFS, och innehåller ytterligare resurser för vidare läsning och referenser som används i skrivandet.
Artikeln utforskar processen att skapa ett filsystem i Rust från grunden och jämför det med Unix Filesystem (UFS).
Författaren avråder från att använda libc-typer när man definierar formatet på disken, eftersom de kan skilja sig åt mellan olika system.
Indirekta pekare till datablock kritiseras för att vara föråldrade, och användningen av extents föreslås som en effektivare metod för att spåra datablock i stora filer. Artikeln går också in på aritmetiken bakom indirekta pekare och deras maximala filstorlekskapacitet.