Vinnarna av Vesuvius Challenge 2023 Grand Prize har utsetts, och de har lyckats läsa en 2000 år gammal skriftrulle från Herculaneum Papyri.
Rullen diskuterar ämnen som musik, mat och nöjen, och ger värdefulla insikter för vidare studier.
Det vinnande laget använde maskininlärningsmodeller och verktyg för automatisk segmentering, men de behöver fortfarande förbättra dem.
I forskningsprocessen användes röntgentomografi och maskininlärning för att analysera papyrusrullarna.
Tävlingen främjade samarbete och informationsutbyte.
Nästa utmaning, Vesuvius Challenge 2024, har tillkännagivits och syftar till att frigöra fler texter från begravda skriftrullar för att öka vår förståelse av klassiskt liv och litteratur.
Vinnarna av utmaningen kommer att fira på Getty Villa Museum.
Forskare har gjort framsteg när det gäller att läsa gamla skriftrullar genom digital uppackning och AI-algoritmer, vilket kan leda till potentiella framsteg inom arkeologi och teknik.
Utmaningar med manuell segmentering och skanning av fler rullar, liksom behovet av finansiering, hindrar ytterligare utveckling på detta område.
Spänningen kring den potentiella upptäckten av förlorade manuskript och förståelsen av den epikureiska filosofin i skriftrullarna är stor, men farhågorna kring noggrannhet och verifiering kvarstår.
Diskussionen omfattar olika ämnen relaterade till rymdresor och de utmaningar som är förknippade med dem, inklusive begränsningar för att accelerera ett rymdskepp för att besöka Vintergatans centrum och potentiella skador från interstellära partiklar.
Ämnena omfattar också användningen av bränsle som sköld, möjligheten att använda kinetisk energi för framdrivning och atomernas densitet i rymden.
Samtalet handlar om rymden som vapen, den potentiella förstörelsekraften hos avancerade rymdmotorer, tidsresor, möjligheten att resa interstellärt, accelerationens effekter på människokroppen samt de potentiella riskerna och begränsningarna med att navigera i höga hastigheter i rymden.
Skaparna av atopile har utvecklat ett språk och en verktygskedja med öppen källkod som kallas atopile för att beskriva kretsar med hjälp av kod.
Målet är att abstrahera elektronik på ett effektivt sätt och möjliggöra återanvändning av konstruktioner, inspirerat av mjukvaruingenjörers arbetsflöde vid hårdvarukonstruktion.
Kompilatorn atopile genererar nätlistor och väljer ut komponenter för kretsen, med nuvarande fokus på mönsterkort med låg till medelhög komplexitet.
Atopile är ett verktyg som gör det möjligt att designa kretskort med hjälp av kod, med fokus på automatisering, samarbete och komponentval.
Artikeln utforskar begränsningarna i dagens verktyg för elektronikdesign och utmaningarna med att omvandla visuella scheman till kod.
Här diskuteras potentialen för ett mjukvaruekosystem inom hårdvaruteknik, inklusive optimering av komponentval, fördelarna med en kodbaserad metod och potentiell tillväxt i open source-communityn.
Säkerhetsföretag som använder SMS för kontoinloggning och återställning av lösenord bör hållas ansvariga för SIM-swap-attacker.
SIM-swap-attacker inträffar när brottslingar lurar operatörer att överföra offrets telefonnummer till deras enhet, vilket ger tillgång till inloggningsuppgifter för SMS-konton och känslig information.
Högprofilerade företag som Apple, Google och PayPal har antagit SMS-baserad autentisering trots dess kända säkerhetsbrister, och författaren argumenterar för antagandet av säkrare alternativ som Authy eller Google Authenticator.
Samtalet utforskar olika metoder för kontoautentisering och säkerhetsåtgärder, t.ex. SMS, Yubikeys, TOTP-appar och e-post.
Det råder oenighet om tillförlitligheten och effektiviteten i att använda SMS för kontorelaterade ändamål på grund av oro för SIM-bytesattacker.
Diskussionen betonar begränsningarna och sårbarheterna hos olika autentiseringsmetoder och efterlyser strängare regler och förbättrad implementering av multifaktorautentisering för att uppnå en balans mellan säkerhet och användarvänlighet.
Ett lagförslag i Washington syftar till att förbjuda poliser från att ljuga under förhör för att hantera oro för falska erkännanden och främja etiska brottsbekämpningsmetoder.
Syftet med lagförslaget är att öka ansvarsskyldigheten och stärka integriteten i det straffrättsliga systemet.
Om denna lagstiftning antas kan den få betydande konsekvenser för polisens förhörstaktik och erkännandens tillförlitlighet.
Samtalet fördjupar sig i olika aspekter av polisens tjänstefel, inklusive bedrägeri under förhör och de utmaningar som offentliga försvarare står inför.
Det finns farhågor om falska erkännanden, tvång och avsaknaden av ansvarsskyldighet för poliser.
Vikten av juridiskt ombud och riskerna med att ha kontakt med polisen utan juridisk rådgivning betonas, och diskussionerna berör även frågor om ras och förtroende för brottsbekämpande myndigheter.
Personen är nyfiken på de projekt som andra har skapat med hjälp av LLM (stora språkmodeller).
De nämner utvecklingen av ett Chrome-tillägg för att hoppa över sponsrade avsnitt i YouTube-videor och experiment med att använda LLM för att förklara kedjor av funktionsanrop i olika programmeringsspråk.
Personen är också intresserad av att lära sig om den teknikstack och de driftsättningsmetoder som andra använder i sina projekt.
Sammanfattningen lyfter fram olika projekt och initiativ som använder sig av språkmodeller som GPT-3 och GPT-4.
Projekten omfattar Chrome-tillägg, AI för säljträning, chatbots, transkriptions- och organisationsverktyg, språkinlärningsappar samt olika automatiserings- och AI-drivna verktyg.
I diskussionen nämns utmaningar, begränsningar och förbättringar av språkmodeller, samt AI:s potential när det gäller att förbereda kodningsintervjuer, sammanfatta innehåll, dokumentera tjänster och analysera finansiella resultatsamtal.
Weaveworks, en startup med fokus på Kubernetes-hanteringsverktyg, har stängt ner trots betydande intäkter och finansiering.
VD:s LinkedIn-inlägg tyder på att de hade som mål att framstå som mer attraktiva för förvärv.
Detta väcker frågor om beslutsfattande och den "skjut för månen"-mentalitet som är vanlig i nystartade företag, där tillväxt ofta prioriteras framför lönsamhet.
Användaren har utvecklat en webbplats som låter användarna utforska förstasidan på Hacker News från en slumpmässig dag mellan idag och den 19 februari 2007.
Webbplatsen skapades ursprungligen för personligt bruk men har nu gjorts tillgänglig för allmänheten, eftersom skaparen tror att den kan vara av intresse för andra.
Användare kan uppleva rubriker, diskussioner och aktivitet på Hacker News från olika datum i det förflutna via denna webbplats.
Diskussionstråden på Hacker News i augusti 2009 täcker en rad olika ämnen, inklusive surfpreferenser, frustration över länkbeteende och värdet av webbhistorikfunktioner.
Användarna uttrycker missnöje med länkrot på webbplatsen och diskuterar förekomsten av nyheter om Erlang.
Andra diskussioner inkluderar Stanford start-up school, analys av Hacker News-arkivet för data och lönsamheten för YouTube. Tekniska problem med Firefox på Linux och Windows rapporteras också.
Debatten handlar om fördelarna och nackdelarna med att använda UUID i PostgreSQL-databaser.
Vissa hävdar att UUID är onödigt för de flesta tillämpningar, medan andra anser att det förbättrar skalbarhet och prestanda.
Diskussionerna omfattar även implementering, versioner, integritetsproblem och säkerhetsimplikationer av UUIDs, samt deras inverkan på sortering, partitionering och databasprestanda.
I en nyligen genomförd undersökning föreslås att en ny kategori, kategori 6, skall införas i Saffir-Simpsonskalan för orkaners vindstyrka.
Denna nya kategori skulle ta upp de tropiska cyklonernas ökade styrka och destruktiva förmåga på grund av klimatförändringarna.
Studien använde data från tidigare stormar, analys av maximal potentiell intensitet och klimatförändringsmodeller för att stödja behovet av en kategori 6.
Tillägget av denna kategori skulle ge en mer korrekt bild av de risker som är förknippade med klimatförändringar och stimulera till samtal om att kommunicera orkanrelaterade risker till allmänheten.
Forskare föreslår att en ny orkan i kategori 6 läggs till på grund av ökad intensitet, men skeptiker kritiserar forskningsmetodiken och datamanipulationen.
Tillförlitliga och konsekventa uppgifter är avgörande för vetenskaplig forskning, särskilt när det gäller politiskt känsliga ämnen som klimatförändringar.
Det nuvarande kategoriseringssystemet som baseras på vindhastigheter kan misslyckas med att förmedla potentiella skador från stormfloder och översvämningar, vilket understryker behovet av förbättrade klassificeringssystem som tar hänsyn till faktorer som infrastruktur, stormfloder och översvämningsrisk.