Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har utfärdat ett förbud mot att försvaga säker end-to-end-kryptering, vilket direkt påverkar EU:s planer på massövervakning.
Detta avgörande är viktigt eftersom det skyddar enskildas integritet och säkerhet genom att säkerställa skyddet av deras krypterade kommunikation.
Beslutet sätter effektivt stopp för EU:s avsikter att genomföra omfattande övervakningsåtgärder.
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har slagit fast att det strider mot rätten till privatliv att tvinga personer att dekryptera krypterad kommunikation.
Domstolen uttryckte också tvivel om idén att försvaga krypteringen för alla användare.
Domen kan få konsekvenser för den brittiska regeringens Online Safety Bill, som syftar till att reglera onlineplattformar.
Regeringar kan tillfälligt upphäva rätten till privatliv i nödsituationer.
Diskussionen omfattar ämnen som parlamentarisk suveränitet, behovet av en skriven konstitution, rättslig prövning, Högsta domstolens makt och inflytandet av internationell rätt och EU-rätt i olika länder.
Debatten berör också krypteringens relevans, Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheternas jurisdiktion och balansen mellan integritet och brottsbekämpning.
Maxim Dounin, en av utvecklarna av nginx, lanserar ett nytt projekt kallat freenginx.org som ett alternativ till nginx.
Beslutet är en reaktion på att F5, det företag som äger nginx, har ändrat säkerhetspolicyn för nginx utan att rådfråga utvecklarna.
Dounin vill behålla projektets karaktär av fri och öppen källkod och hålla det fritt från inblandning av företag. Bidrag och stöd för det nya projektet uppmuntras.
I sammanfattningen diskuteras debatterna och diskussionerna kring Nginx och dess fork, Freenginx, som skapats av kärnutvecklaren Maxim Dounin.
Ämnen som tas upp är bland annat beroendet av projekt som underhålls av ett litet antal personer, att hålla sig informerad om sårbarheter, utmaningar för små team inom programvaruutveckling och svårigheter med konfigurationsfiler.
Maxim och F5 är oense om hanteringen av sårbarheter, vilket har lett till en splittring i communityn och skapandet av en fork. Diskussionerna betonar vikten av säkerhet, samarbete och beslutsfattande inom programvaruutveckling.
Fysikerna fortsätter att undersöka protonernas komplicerade natur, eftersom de har visat sig uppvisa olika former beroende på observation.
Ny forskning har visat att protoner innehåller charmkvarker som faktiskt är tyngre än själva protonen, vilket utmanar den traditionella uppfattningen om protoners sammansättning.
Den konventionella kvarkmodellen, som innebär att protoner består av tre kvarkar, anses vara en alltför enkel förklaring i ljuset av dessa resultat.
Maskininlärningsanalys har visat att protoner kan existera i flera tillstånd, inklusive ett sällsynt tillstånd med fem kvarkar.
Att förstå sammansättningen av protoner är avgörande för experiment som utförs vid Large Hadron Collider och för studier av kosmisk strålning.
Framtida experiment syftar till att gå djupare in i protonernas struktur och ge mer omfattande information på detta område.
Diskussionen omfattar flera ämnen inom partikelfysik och universums natur, såsom möjligheten till flera universum och begreppet finjustering.
Det finns en debatt om huruvida vetenskapen kan ge svar på "varför"-frågor, och begränsningarna i vetenskapliga modeller och teorier undersöks också.
Partiklarnas egenskaper, inklusive deras laddningar och stabilitet, diskuteras tillsammans med utmaningarna att förstå kvantmekanik och verklighetsuppfattning.
M1-grafikprocessorn stöder nu de senaste versionerna av OpenGL, vilket gör den kompatibel med populära program som Blender och Citra.
M1:s Linux-drivrutiner med öppen källkod har genomgått omfattande tester för korrekthet och klarat över 100 000 tester.
Även om M1 kanske inte är helt anpassad till nyare grafikstandarder har smarta lösningar implementerats för att säkerställa robusthet och kompatibilitet.
Diskussionen kretsar kring komplexiteten i OpenGL i jämförelse med Vulkan och farhågor kring dess föråldring.
De dominerande Unity- och Unreal-motorerna, begränsningar i open source-alternativ och överväganden för att gå över till Vulkan lyfts fram.
Samtalet handlar om utmaningarna och fördelarna med att implementera GPU-funktioner, inverkan på prestanda och fördelarna med att använda C och C++ i grafikprogrammering.
OpenGL:s historia och popularitet, dess jämförelse med Direct3D och Microsofts inflytande utforskas.
Kompatibiliteten mellan Linux och Apple Silicon-hårdvara och begränsningarna för vissa hårdvarualternativ nämns.
Användare diskuterar AI-drivna anteckningsappar som Reor och Obsidian och utforskar deras funktioner, fördelar och förbättringsområden.
De fördjupar sig i ämnen som lokala modeller och plugins, fördelarna med att använda vanliga markdown-filer och de potentiella fallgroparna med att förlita sig alltför mycket på AI.
Sekretess och datadriftskompatibilitet i verktyg för kunskapshantering tas också upp, med betoning på deras betydelse.
Forumdiskussionen kretsar kring kritik mot Matrix-plattformen, särskilt vad gäller teknisk kunskap, användarupplevelse och betydelsen av kvalitetssäkring (QA) vid mjukvaruutveckling.
Användarna uttrycker utmaningar med att hitta kvalificerade QA-proffs och undervärderingen av QA-roller, vilket understryker behovet av att företag prioriterar QA och odlar en positiv teamkultur.
Ytterligare ämnen som diskuteras är förvirring kring Matrix ekosystem, svårigheter med Element-appens navigering, oro kring skalbarhet och databasdesign samt jämförelser med andra meddelandeplattformar som XMPP och Slack. Frågor som rör verifiering, olästa meddelanden och synkroniseringsproblem nämns också, vilket understryker behovet av förbättrad användarforskning, dokumentation och användbarhet i Matrix-plattformen.
Gitlabs YouTube-inspelningar av möten har fått ett stort antal visningar från personer som låtsas vara närvarande vid mötena.
Som ett svar på detta har Gitlab introducerat en ny funktion som gör det möjligt för användare att använda sina webbkameror under möten, vilket ger sken av ett aktivt deltagande.
Denna funktion syftar till att ta itu med problemet med personer som felaktigt hävdar närvaro genom att ge en visuell representation av deras närvaro.
Gitlab Meeting Simulator 2024 är en webbplats där användare kan simulera sitt deltagande i ett GitLab-möte med hjälp av sin webbkamera.
Vissa ser det som harmlös underhållning, medan andra uttrycker oro för potentiella bedrägerier och förespråkar strängare säkerhetsåtgärder som godkännande av offentliga-privata nycklar.
Diskussionen tar också upp motståndet mot distansarbete och de möjliga konsekvenserna av deepfakes på digitala interaktioner, vilket leder till en rad åsikter från nöje till skepticism om simulatorns användning och konsekvenser.
Air Canada har av British Columbia Civil Resolution Tribunal ställts till svars för ett fel som begåtts av företagets chatbot.
Diskussionen tar upp klagomål på Air Canadas tvistlösning och kundservice, samt klagomål på Samsungs produkter och kundservice.
Samtalet utforskar också företagens ansvar för sina chatbots handlingar, de potentiella konsekvenserna av att använda avancerade språkmodeller och problemet med hallucinationer i AI-chatbots.
Författaren delar med sig av sina erfarenheter av att baklängesutveckla ett krypterat IoT-protokoll som används av GoodWe smarta mätare och solväxelriktare.
De använde sin forskning för att bygga en Prometheus-exportör och visa upp sina resultat.
Författaren betonar vikten av att säkra GoodWe-enheter genom att hålla dem offline och använda starka lösenord för att förhindra obehörig åtkomst.
Inlägget utforskar processen för reverse-engineering av ett krypterat IoT-protokoll och ger insikter i denna utmanande uppgift.
Verktyg som ImHex, fq, Kaitai Struct, HexFiend, binspector och andra rekommenderas för reverse engineering av IoT-protokoll.
Inlägget belyser också osäkerheten hos IoT-enheter, användningen av VLAN för isolering och möjligheten att manipulera grafer genom skadliga paket, vilket ger värdefulla resurser för att utforska IoT-protokoll.
Datorer har revolutionerat matematiken genom att möjliggöra komplexa matematiska beräkningar och introducera begrepp som flyttalsaritmetik och vetenskapliga beräkningar.
Algoritmer för maskininlärning och språkmodeller har potential att underlätta matematisk forskning och problemlösning.
Användningen av formella bevisassistenter och samarbetsprojekt har förbättrat verifieringen av komplexa bevis och uppmuntrat till samarbete inom matematikområdet.
Språkmodeller har dock för närvarande begränsningar när det gäller att utföra grundläggande aritmetik.
AI-drivna verktyg som GitHub co-pilot används för kodskrivning inom matematik.
Talaren förutser framtida framsteg inom matematiken med hjälp av AI, inklusive möjligheten till AI-genererade bevis.
Passagen belyser skärningspunkten mellan teknik och matematik och dess potentiella inverkan på forskning och problemlösning.
Maskinassisterade bevis inom matematik är värdefulla för att generera hypoteser och stödja mänskliga matematiker.
Integreringen av AI-teknik, som GPT-4, har potential att påverka uppgifter som sammanfattning av litteratur och förslag på relaterade arbeten.
Även om det finns en entusiasm för att använda AI för att verifiera och upprätthålla standarder, finns det farhågor om språkmodellernas noggrannhet och begränsningar.
Användarna anser att GPT-4 är användbar för olika ändamål, men betonar behovet av att förstå grundläggande koncept och använda ytterligare resurser.
Det finns en blandning av skepsis och optimism när det gäller ChatGPT:s förmåga att hantera matematiska bevis, där vissa ser det som ett användbart verktyg medan andra ifrågasätter dess tillförlitlighet.
BASE TTS är en avancerad text-till-tal-modell som har tränats på 100 000 timmar taldata.
Den kombinerar en autoregressiv transformator med 1 miljard parametrar och en konvolutionsbaserad avkodare för högkvalitativ och naturligt klingande talsyntes.
Modellen kan bland annat användas för att förbättra användarupplevelsen och stödja språk som saknar resurser, men den kommer inte att vara öppen för allmänheten för att förhindra missbruk.
Författarna betonar vikten av att ta itu med fördomar och främja inkludering i röstprodukter.
Utveckling och användning av text-till-tal-modeller (TTS) för olika tillämpningar diskuteras, inklusive utvecklingen av BASE TTS för personer som har förlorat sin talförmåga.
Begränsningar och kritik av andra TTS-system som MetaVoice-1B, StyleTTS2 och Whisper lyfts fram, liksom problem relaterade till att köra TTS-system på Apples kisel.
Vi tar upp den potentiella inkorporeringen av känslor i AI-genererade röster, preferensen för TTS-teknik framför röstskådespelare i ljudböcker och etiska problem med open-sourcing av TTS-modeller.
Vi undersöker hur AI-genererade ljudböcker påverkar branschen, värdet av AI-ljudböcker jämfört med e-böcker och personliga röstassistenter, samt överväganden om upphovsrättsliga konsekvenser.
Skepsisen mot TTS-modellernas effektivitet, konkurrensen inom området och önskan om en TTS-modell som synkroniserar utdata med undertexter diskuteras.
Vikten av att välja rätt TTS-modell baserat på slutmålet och besvikelsen över bristen på open-sourcing av en modell för dubbning av föreläsningar lyfts fram.