Federal Communications Commission har röstat för att återinföra reglerna om nätneutralitet för att hindra internetleverantörer från att blockera eller sakta ner konkurrenters tjänster.
Beslutet innebär att regeringen får förnyad kontroll över bredbandsbolagen, vilket sannolikt kommer att leda till rättsliga tvister från branschen.
Reglerna infördes ursprungligen under Obama-tiden, men skrotades under Trump-administrationen och väcker nu förnyad debatt om det fria internet och får både stöd och kritik.
Diskussionen handlar om FCC:s återinförande av regler för nätneutralitet och debatter om ISP:ernas efterlevnadsbörda, statliga regleringar och samhällseffekter av lagar om nätneutralitet.
Olika perspektiv på politisk dynamik, monopol, libertarianism och statliga myndigheter i beslutsfattandet undersöks, tillsammans med frågor om ISP:s praxis och konsekvenserna av ett upphävande.
Dialogen berör kritik mot det republikanska partiet, beslutsfattande i lagstiftningsfrågor, polariseringseffekter på det politiska samtalet, mediepåverkan samt påverkan på marginaliserade grupper och sociala framsteg.
Microsoft har, i samarbete med IBM, offentliggjort källkoden för MS-DOS 4.00 under MIT-licensen, innehållande beta-binärfiler, dokument och diskavbildningar.
8086-monteringskoden för MS-DOS 4.00, en viktig historisk del, delas för att främja öppen innovation, efter ett samtal med Microsofts tidigare teknikchef Ray Ozzie.
Källkoden finns tillgänglig på GitHub, vilket gör det möjligt för användare att använda den på autentisk hårdvara eller emulatorer.
GitHub-användare diskuterar nostalgiskt äldre MS-DOS-versioner och delar minnen av att hacka programvara med en hexredigerare.
Samtalet berör öppen källkod för gammal programvara som MS-DOS, terminologiska förändringar inom programmering och språkets känslighet.
Microsofts senaste åtgärder på GitHub, inklusive att släppa och ta bort historiska MS-DOS-filer, inklusive Multi-tasking MS-DOS beta, belyses och debatteras.
Modulen canvas-confetti möjliggör anpassade konfettianimationer på webbsidor med justerbara parametrar som hastighet, tyngdkraft, former och färger.
Användare kan förbättra prestanda genom att cachelagra matrisvärden, inaktivera rörelse, skapa anpassade former, ändra storlek på duken, utnyttja webbarbetare och stoppa/rensa animationer.
I modulen visas exempel på hur man skapar olika konfettianimationer, startar dem på olika sätt och upprätthåller kontinuerliga animationer från olika håll.
Diskussionen utforskar användningen av front-end konfetti-animationsbibliotek på GitHub för att utveckla högpresterande animationer som använder canvas och inaktiverar pekarhändelser.
Användare utbyter personliga anekdoter och insikter om konfettianimationer i olika applikationer och uttrycker olika åsikter om deras effektivitet.
Samtalet berör konfettis historia, dess roll i festligheter och vågar sig till och med på att diskutera konceptet att leva i en simulerad miljö, tillsammans med en debatt om teknisk implementering, integritetskonsekvenser av JavaScript och alternativa metoder för webbanimationer.
TSMC presenterade sin avancerade processteknik i 1,6 nm-klassen, A16, som innehåller BSPDN (backside power delivery network) och GAA (gate-all-around) nanosheet-transistorer.
A16 har förbättrad prestanda, effektivitet, strömförbrukning och transistordensitet jämfört med sin föregångare och ska konkurrera med Intels 14A-nod.
Införandet av BSPDN, särskilt Super Power Rail (SPR), i A16 ökar dess komplexitet men ger betydande fördelar för AI- och HPC-processorer.
TSMC presenterade en banbrytande 1,6 nm-process med backside power delivery, medan Intel använder DSA-teknik för en 1,4 nm-process, vilket understryker branschens prestandainriktade fokus.
Diskussionerna rör ämnen som överlägsenhet inom halvledartillverkning, transistortäthet, optimering av chipdesign och hindren för EUV-litografiteknik.
Framsteg inom AI/HPC-processorer, genomgående wafer-vias, användning av volfram i tillverkningen och komplexiteten inom kiselteknik är också viktiga punkter i samtalet, som betonar den pågående utvecklingen och utmaningarna inom halvledarsektorn.
Skaparen introducerar NAND, ett personligt projekt som erbjuder en webbaserad anpassning av Nand till Tetris-kursen, med en anpassad körtid, användargränssnitt (UI) och integrerad utvecklingsmiljö (IDE).
Användarna kan experimentera med program som 2048 och en genetisk algoritm på NAND:s simulerade hårdvara.
Mer information finns på projektets webbplats och i GitHub-arkivet.
Användarna diskuterar att skapa en programmerbar dator som heter NAND med hjälp av NAND-grindar, påverkade av kursen Nand to Tetris.
Samtalet handlar bland annat om att bygga en fysisk dator enbart med NAND-grindar, att konstruera en mikrokodad RISC-processor, att skapa klockor av NAND-grindar, finita minnets betydelse i datorer och NOR-grindar i logiska kretsar.
Deltagarna delar med sig av sina erfarenheter från nand2tetris.org och nandgame.com och uttrycker intresse för att bygga datorer av logiska grindar.
Webbplatsen fokuserar på att hjälpa privatpersoner att etablera sin Wireless Internet Service Provider (WISP) och erbjuder en detaljerad, steg-för-steg-guide för att etablera och hantera en WISP.
Här finns resurser om olika aspekter som kostnader, terminologi, infrastruktur, marknadsföring och underhåll samt verktyg och guider om ämnen som backhauls, RF-grunder, MDU:er och användning av Google Earth för nätplanering.
Användarna kan också få personlig hjälp, delta i diskussioner, delta i webbseminarier och bidra med donationer för att upprätthålla webbplatsen.
I inlägget undersöks möjligheten att etablera en oberoende internetleverantör, med hänvisning till Jared Mauchs framgångar med en fiber-ISP.
I rapporten diskuteras konkurrensen mellan små WISP:er och stora aktörer som Starlink, som använder utrustning från företag som Mikrotik, Ubiquiti, Edgecore och Nokia för nätverksinfrastruktur.
Användarna delar med sig av sina erfarenheter av olika leverantörer som Starlink, 5G och framgången med 4G för fast trådlös åtkomst i Nya Zeeland, och lyfter fram utmaningar i olika regioner och farhågor kring Starlinks hållbarhet och kostnadseffektivitet jämfört med traditionella kabel- och fiberleverantörer.
Tribler är en integritetsfokuserad Bittorrent-kompatibel plattform från Delfts tekniska universitet, som främjar en mikroekonomi utan banker eller annonsörer.
Med över 100 utvecklare förbättrar Tribler kontinuerligt sitt Bittorrent-protokoll, P2P-kommunikation, och introducerar en token-ekonomi för artisters ekonomiska belöningar.
Trustchain, en unik blockkedja, uppmuntrar Bittorrent-seeding, framhäver anonymitetsfunktioner och övergår till ett nytt overlay-system för en säker miljö och innovativa kapitalism-modeller.
Tribler föreslår en "medieekonomi" baserad på tröskelvärden för att hantera frågor om ersättning till upphovsmän inom digitala medier, med betoning på decentralisering, förtroende och akademiska principer utan vinstsyfte.
Diskussionerna rör kryptovalutans roll, oro för digital ojämlikhet och den potentiella nedgången för annonsmodellen inom Triblers plattform.
Juridiska hinder kopplade till kryptering, protokoll och obehörig delning av innehåll utgör utmaningar för Tribler när det gäller att omforma innehållsindustrin som monopoliseras av stora aktörer.
Increases API-designprincip "No Abstractions" förespråkar att API-resurser namnges efter verkliga händelser, att nätverksterminologi används och att resurser kategoriseras baserat på specifika användningsfall.
Med inspiration från Stripe riktar sig denna strategi till Increase-användare som är bekanta med betalningsnätverk och prioriterar oföränderliga resurser och tydlig namngivning för strömlinjeformad integration och en transparent systemkartläggning.
Denna princip är inte universell, men den ökar användarförståelsen och minskar den kognitiva bördan vid beslutsfattande, vilket kan ge ett betydande värde i vissa API-sammanhang.
Artikeln betonar vikten av att uppnå en balans mellan abstraktionstunga och abstraktionslätta API:er genom att tillhandahålla API:er på både låg och hög nivå för att tillgodose olika användarbehov.
Den belyser utmaningarna med att upprätthålla konsekvens och flexibilitet i API-design med exempel från plattformar som node.js och Vulkan, samtidigt som den understryker vikten av domänspecifik terminologi, enkelhet och prissättningsstrategier.
Diskussionen inkluderar insikter om att representera priser i scenarier som inte är detaljhandelsscenarier, använda heltal för valutaprecision, begränsningar av Stripes API, auktoriseringsstrategier för att spara återbetalningsavgifter och utnyttja verktyg som Stripe webhooks för tvister.
The Onion, en satirisk nyhetssajt, har förvärvats av Global Tetrahedron från G/O Media, med målet att förbättra användarupplevelsen och satsa på multimedia samtidigt som den befintliga personalen i Chicago behålls.
G/O Medias beslut att sälja The Onion speglar bolagets fokus på viktiga plattformar.
De nya ägarna, Jeff Lawson och Ben Collins, som är välkända inom digitala medier, är fast beslutna att upprätthålla och höja The Onions kvalitet som lojala fans av publikationen.
Fokus ligger på The Onion, en satirisk nyhetsförmedlare, och dess förvärv av olika parter, vilket väcker frågor om partiskhet i rapporteringen, kulturimperialism och valförtryck i USA.
Diskussionerna fördjupar sig i debatter om humor, relevans och etiska överväganden, tillsammans med The Onions inflytande, anmärkningsvärda artiklar och övergången till videoinnehåll.
Inlägget tar också upp jämförelser med andra satiriska nyhetsplattformar som The Babylon Bee.
IBM förvärvar HashiCorp för 6,4 miljarder dollar, efter att HashiCorp övergått till en "Business Source License", vilket indikerar en förändring i mjukvaruindustrin.
Företag går i allt högre grad från öppen källkod till proprietära licenser, vilket orsakar splittringar som förgreningar i projekt som Terraform och Vault.
Trenden bort från företags open source ger upphov till oro för förtroende, inkomster och hållbarheten hos community-driven programvara, vilket potentiellt banar väg för mindre team att självständigt gå i spetsen för framtida open source-initiativ.
Artikeln undersöker hur företag drar nytta av programvara med öppen källkod utan att ge tillbaka, och föreslår att man använder striktare licenser som SSPL eller Commons Clause för att främja rättvisa affärsmetoder.
Det förs en debatt om utvecklarnas dilemma mellan att tjäna sitt levebröd och att upprätthålla principerna för öppen källkod, och behovet av att hitta en balans mellan vinst och samarbete i open source-communityn betonas.
Bidragsgivarna diskuterar utmaningar med att upprätthålla open source-projekt ekonomiskt, betonar betydelsen av att välja lämpliga licenser och varnar för riskerna med nya licenser och potentiella nackdelar med företags engagemang i open source.
Artikeln fördjupar sig i Rust Stream API och diskuterar utmaningarna med att hantera samtidighet och mottryck i praktiska scenarier.
Rusts async/await-funktion och Stream API erbjuder sofistikerade sätt att utforma asynkrona arbetsflöden, men att exekvera dem kan innebära oväntade komplexiteter.
Med hjälp av Bevy för visualisering visar författaren olika Stream-metoders beteenden, avslöjar överraskande resultat och betonar behovet av en omfattande förståelse för Rust futures och async executors.
Rust Stream API är ett hett ämne som visas upp och diskuteras på GitHub för sina visualiseringsmöjligheter.
Vissa användare varnar för att specifika API:er för buffrade strömmar i Rust saknar samtidighet, medan andra uppskattar visualiseringsfunktionen.
Diskussionerna berör lösning av API-problem genom blogginlägg, potential för strömmar av högre ordning och visualisering av Rust-kod med Bevy, en spelmotor.
En federal domare frikände Backpages medgrundare Michael Lacey på flera punkter, tillsammans med de tidigare cheferna Jed Brunst och Scott Spear, vilket leder till en potentiell ny rättegång för Lacey på kvarvarande åtalspunkter som konspiration och penningtvätt.
Trots möjligheten till ett framgångsrikt överklagande kan Lacey fortfarande dömas till fängelse för sin inblandning i internationell penningtvätt, medan Brunst och Spear väntar på dom på flera åtalspunkter.
Debatten kretsar kring rättsfallet med Backpage-grundaren Michael Lacey, inklusive partiskhet i nyhetsmedier och lagar om penningtvätt, och berör arbets- och sexhandel.
Diskussionerna handlar också om kompensation för felaktigt anklagade, rättsreformer och skärningspunkten mellan politik, religion och sociala frågor.
Andra ämnen är reglering av prostitution, veganism, hälso- och sjukvård och HIV-behandling, med betoning på komplexiteten i dessa frågor och nödvändigheten av balanserade och ansvarsfulla lösningar.
Författaren beskriver hur man ansluter en OLED-skärm till en bärbar dators HDMI-port via DDC-protokollet och övervinner utmaningarna med Linux i2c-enheter.
De använder ett Python-skript för att interagera med skärmen, förbättra uppdateringsfrekvensen och experimentera med att konvertera den till en bildskärm med hjälp av xrandr.
Trots begränsningar i upplösning och videodrivrutin manipulerar författaren rambufferten för att visa en del av den på OLED-skärmen, vilket resulterar i en distinkt skärmkonfiguration som delas för feedback på Github.
En tidigare idrottsdirektör vid Pikesville High School, Dazhon Darien, greps för att med hjälp av artificiell intelligens ha fabricerat en inspelning av rektorn med rasistiska och antisemitiska kommentarer.
Händelsen resulterade i störningar på skolan, vilket ledde till ökad polisnärvaro för att upprätthålla säkerheten, och Darien anklagas för att ha stört skolverksamheten, stöld och repressalier mot ett vittne.
Experter lyfter fram den eskalerande problematiken med att använda AI för att generera falska inspelningar och betonar behovet av förbättrade regler för att hantera denna fråga.
En före detta idrottsledare greps för att ha använt en AI-genererad röst för att sätta dit en rektor i en stöldutredning, vilket väckte oro för säkerhet och missbruk av teknik.
Diskussionerna belyser skepticism mot trovärdigheten i ljudinspelningar och skärmdumpar, samt riskerna och de etiska konsekvenserna av AI för integritet och förtroende.
Det finns farhågor om missbruk av AI-genererade bevis i rättsfall, avsaknaden av regleringar och de etiska dilemman som är förknippade med utvecklingen av deepfake-teknik, med betoning på effekterna på yrken och samhälle.