En klinisk studie har framgångsrikt återställt hörseln hos fem barn med ärftlig dövhet med hjälp av genterapi, specifikt genom att leverera funktionella kopior av OTOF-genen via adeno-associerat virus (AAV).
Betydande förbättringar observerades i hörsel, taluppfattning och ljudlokalisering, och två barn utvecklade en uppskattning för musik.
Studien, som publiceras i Nature Medicine, understryker potentialen i detta tillvägagångssätt och förespråkar större internationella studier, och noterar terapins säkerhet och effektivitet trots mindre biverkningar.
Genterapi har återställt hörseln hos barn med ärftlig dövhet genom att injicera ett adenoassocierat virus med funktionella OTOF-gener i deras inneröron, vilket säkerställer ett långsiktigt genuttryck.
I diskussionen utforskas potentialen hos genredigeringstekniker som CRISPR för radikala förändringar av människor och de etiska konsekvenserna av att prioritera kosmetisk genteknik framför medicinska tillämpningar.
Etiska frågor tas upp om att använda genterapi för att utrota ärftlig dövhet hos barn, med fokus på samtycke och kontroverser inom dövsamhället om cochleaimplantat.
Piku, som är inspirerat av Dokku, underlättar git push-distributioner till personliga servrar och stöder ett Heroku-liknande arbetsflöde för olika programmeringsspråk (Python, Node, Go, Java, Clojure, Ruby).
Det kan distribuera, hantera och skala flera applikationer på både ARM- och Intel-arkitekturer, kompatibla med alla molnleverantörer eller bare metal-installationer med Python, nginx och uwsgi.
Piku är stabilt, underhålls aktivt och är utformat för low-end-enheter, hobbyister och utbildningsbruk, med betoning på minimala beroenden, enkelhet och kompatibilitet.
Diskussionen lyfter fram Piku, ett minimalistiskt verktyg för Git push-distributioner till personliga servrar, och jämför det med Heroku, Dokku och Kubernetes för sin enkelhet och användarvänlighet.
En handledning för Piku, berömd för sin tydlighet, är nu en del av den officiella Piku GitHub-organisationen, med planer på ytterligare förbättringar.
Användarna diskuterar olika distributionskonfigurationer, inklusive systemd nspawn för sandboxing och NixOS för stabilitet, och tar upp problem med beroendehantering, säkerhet och Dockers overhead, och föredrar lätta, anpassningsbara PaaS-lösningar.
En studie från University of Oxford som publicerats i Circulation Research visar att sildenafil (Viagra) förbättrar blodflödet i hjärnan och hjärnans funktion hos patienter som riskerar att drabbas av vaskulär demens.
OxHARP-studien, en dubbelblind, placebokontrollerad studie med 75 deltagare, visade att sildenafil förbättrar den cerebrovaskulära funktionen med färre biverkningar jämfört med cilostazol.
Dessa resultat tyder på sildenafils potential för att förebygga vaskulär demens, vilket leder till behovet av storskaliga prövningar.
En ny studie tyder på att Viagra, som initialt används för hjärt- och kärlproblem och erektil dysfunktion (ED), kan förbättra blodflödet i hjärnan och bidra till att förebygga demens.
Användare rapporterar varierade biverkningar som huvudvärk, illamående och nästäppa, som ofta minskar med tiden, och betonar nödvändigheten av sexuell stimulering för att läkemedlet ska fungera.
Diskussionen omfattar bredare hälsofördelar, oförutsägbarheten i läkemedelsforskningen och behovet av rigorösa studier för att bekräfta fördelarna för tillstånd som Alzheimers och vaskulär demens.
"Iceberger" är ett spel som utvecklats av @joshdata, inspirerat av en tweet från @GlacialMeg, och som låter användarna rita ett isberg och visualisera dess flytande orientering.
Spelet simulerar isbergets tredimensionella massfördelning och relativa densitet, nyckelfaktorer för att bestämma dess stabila orientering.
Inspirationen kom från Megan Thompson-Munsons uppmaning till forskarna att avbilda isberg i deras stabila lägen, vilket hennes akvarellmålning visar.
Ett webbverktyg på Hacker News låter användarna rita ett isberg och observera dess flytande beteende, vilket utlöste en diskussion om användarupplevelser och insikter.
Användarna experimenterar med olika former, till exempel stjärnor och trianglar, för att se olika resultat av flytningen och delar med sig av exempel och förslag på förbättringar.
Verktyget hyllas för sitt pedagogiska värde och sin enkelhet, även om vissa användare uttrycker frustration över Twitters begränsningar när det gäller att se trådar utan konto.
Matt Stoller undersöker i sin bok "Economic Termites Are Everywhere" de skadliga effekter som småskaliga monopol har på ekonomin, särskilt inom sektorer som bygg, mjukvara och industrigaser.
Företag som Verisign, Autodesk och LinkedIn citeras för att ha använt sin marknadsmakt för att höja priserna och hindra konkurrensen, vilket understryker behovet av en starkare antitrustlagstiftning.
Stoller förespråkar rättsliga och regleringsmässiga reformer för att ta itu med dessa monopolistiska metoder och återställa rättvis handel och demokrati.
Artikeln kritiserar traditionella ekonomiska mått för att inte återspegla socioekonomiska skillnader och stigande levnadskostnader, och förespråkar en omvärdering av den ekonomiska förståelsen.
Den lyfter fram frågor som landsbygdens förfall, stigande kostnader för grundläggande tjänster, ekonomisk ojämlikhet och skillnaden mellan allmänhetens åsikter och statistiska uppgifter som speglar den ekonomiska verkligheten.
Diskussionen omfattar kritik av amerikanska ekonomiska frågor som tillgång till hälso- och sjukvård, matfattigdom och restriktiv bostadspolitik, med krav på ökad transparens, reglering och starkare antitrustpolitik för att skydda konsumenterna.
Ruxandra Teslos inlägg på Substack kritiserar motreaktionen mot Katalin Karikó, meduppfinnare av mRNA-tekniken, för hennes kritik av den akademiska världens politiska och sociala dynamik.
Teslo hävdar att den akademiska världen undervärderar intellektuellt kreativa "Weird Nerds" som Karikó, som ofta saknar de interpersonella och politiska färdigheter som krävs för akademisk framgång, och föreslår att internet är en bättre miljö för dessa individer.
Inlägget efterlyser en omvärdering av hur humankapital värderas inom vetenskapliga och kulturella områden, och betonar behovet av uttryckliga pro-Weird Nerd-normer för att utnyttja deras potential och ta itu med den akademiska världens nuvarande kris, inklusive allmänhetens minskade förtroende.
Diskussionen handlar om komplexiteten i att vara en "konstig nörd" och fokuserar på avvägningarna mellan ett intensivt intresse för specifika områden och de brister som följer av detta i andra aspekter av livet.
Den utmanar stereotyper som kopplar ett sådant beteende till autism och tillskriver det istället en djup passion, och kritiserar medikaliseringen av personlighetsdrag och kategoriseringen av neurodiversitet.
Texten belyser de "konstiga nördarnas" roll i tekniska innovationer, vikten av lagarbete och den förändrade synen på termer som "nörd" och "geni", samtidigt som den tar upp de utmaningar som neurodivergenta personer ställs inför i yrkeslivet.
I artikeln "Scalable MatMul-free Language Modeling" av Rui-Jie Zhu et al. undersöks möjligheten att ta bort matrismultiplikationsoperationer (MatMul) i stora språkmodeller (LLM) för att sänka beräkningskostnaderna.
Författarna visar att deras MatMul-fria modeller bibehåller starka prestanda i skalor med miljarder parametrar, jämförbara med toppmoderna Transformers, samtidigt som minnesanvändningen under inferens och träning minskar avsevärt.
De erbjuder en GPU-effektiv implementering som minskar minnesförbrukningen med upp till 61%, en optimerad kernel som minskar den med över 10x och en anpassad FPGA-hårdvarulösning för ökad effektivitet, vilket ger en hjärnliknande processorkraft.
I artikeln "Scalable MatMul-Free Language Modeling" introduceras en ny metod för språkmodeller som använder ternära vikter och kvantiseringsmedveten träning (QAT) för att förbättra effektiviteten.
Metoden använder optimerade och sammansmälta kärnor med Triton, vilket minskar överanpassning och minnesanvändning, och innehåller en linjär transformator för att minimera multiplikationer i uppmärksamhetsmekanismen.
Implementationen visar betydande minnesbesparingar, är kompatibel med Huggingface-transformatorer och innehåller en FPGA-kärna som programmeras med en egen assembler, vilket indikerar potential för framtida ASIC-utveckling.
Tillägget Censor Tracker 158, som hjälper till att kringgå censur i Ryssland, har blivit otillgängligt i landet utan föregående meddelande eller ändringar i inställningarna.
Ryska användare som försöker komma åt tillägget får ett meddelande som anger att sidan inte är tillgänglig i deras region.
Utvecklaren vill ha klarhet i om blockeringen beror på en begäran från ryska myndigheter eller ett beslut som fattats av Mozilla.
Mozilla har förbjudit två tilläggsprogram mot censur i Ryssland, vilket har lett till kontroverser och delat användarna i frågor om censur och plattformspolicy.
Utvecklaren av "Runet Censorship Bypass" underrättades inte, och användarna diskuterar om Mozillas åtgärder är berättigade eller om de själva utgör censur.
Situationen belyser bredare frågor om användarkontroll, etiska metoder och geopolitiska påtryckningar, och vissa användare utforskar alternativa webbläsare som Vivaldi och Kagis Orion.
Artikeln av Tim Harford undersöker skillnaderna mellan spel och försäkring och belyser deras skilda juridiska och kulturella uppfattningar, trots att båda innebär ekonomiska insatser vid osäkra händelser.
Den historiska bakgrunden omfattar tidiga försäkringsmetoder i Babylon och Kina, Lloyd's of Londons utveckling från ett kaffehus till en formell försäkringsmarknad och ömsesidiga hjälporganisationer i Alperna.
Den ekonomiska betydelsen av försäkringar understryks genom exempel som skördeförsäkring i Ghana, och artikeln avslutas med en diskussion om finansiella derivat och deras roll i finanskrisen 2007.
Artikeln jämför hur försäkringar och spel påverkar den ekonomiska tryggheten och välbefinnandet i samhället, och betonar att försäkringar minskar riskerna medan spel ökar dem.
Viktiga punkter är bland annat de ekonomiska principerna för nytta, pengars avtagande marginalnytta och de etiska aspekterna av finansiella produkter.
Diskussionen omfattar också försäkringsbranschens komplexitet, nödvändigheten av reglering och de olika samhälleliga uppfattningarna och moraliska bedömningarna mellan försäkring och spel.
Dagen H, eller "Högertrafikomläggningen", var den dag då Sverige den 3 september 1967 övergick från vänster- till högertrafik för att minska antalet frontalkrockar.
Övergången krävde omfattande information till allmänheten, nya vägmarkeringar och utbyte av 350.000 trafikskyltar, och icke-nödvändig trafik förbjöds under övergången.
Även om förändringen inledningsvis minskade antalet olyckor återgick antalet till det normala inom två år; spårvagnar ersattes till stor del av bussar och endast ett fåtal spårvagnslinjer överlevde.
Diskussionen belyser Sveriges övergång till högertrafik 1967, trots betydande motstånd från allmänheten, och dess slutliga fördelar.
Användarna jämför det politiska mod som krävdes för sådana beslut i det förflutna med utmaningarna med att genomföra impopulära politiska åtgärder i dagens mediedrivna miljö.
Samtalet handlar också om globala körnormer, Genèvekonventionen om vägtrafik och de bredare konsekvenserna av att standardisera metoder som högerkörning och att införa engelska som andra officiella språk.
Doug Brown fixade två felaktiga Altera USB Blaster-kloner för sitt Time Sleuth-projekt, som mäter HDMI-ingångsfördröjning.
Han löste timingproblem med Waveshare USB Blaster V2 genom att justera klockfrekvensen och modifierade firmware med öppen källkod för att få en billigare Amazon-klon att fungera på Linux.
Brown delar med sig av sin modifierade firmware på GitHub och betonar utmaningarna och tillfredsställelsen med att använda verktyg med öppen källkod för att konvertera icke-fungerande enheter till fungerande.
Diskussionen fokuserar på felsökning av en icke-funktionell kopia av Altera USB Blaster, särskilt problem med ett FTDI-chip.
Deltagarna diskuterar för- och nackdelar med originalprodukter kontra klonade produkter, inklusive prissättning, utvecklingskostnader och hur marknaden påverkas av billigare kloner.
Tråden lyfter också fram alternativa lösningar, t.ex. billigare kloner baserade på Cypress FX2LP-chipet och alternativ med öppen källkod.
Betula är ett kostnadsfritt bokmärkesprogram som är utformat för enskilda användare och som gör det möjligt för dem att organisera och publicera bokmärken med taggar, titlar och beskrivningar.
Den stöder offentliga och privata bokmärken, har ett enkelt gränssnitt och lagrar data i en enda SQLite-fil, med IndieWeb-mikroformat och Fediverse-integration för social interaktion.
Betula är enkelt att installera och konfigurera via ett webbgränssnitt, med utvecklingsuppdateringar och källkod tillgängliga på SourceHut, Codeberg och GitHub, och nya versioner släpps ungefär var tredje månad.
Betula är en federerad bokmärkesprogramvara som gör det möjligt för användare att hantera och dela bokmärken, utformad speciellt för den oberoende webben.
Det stöder taggning och ActivityPub för sociala funktioner och är berömt för att vara självhanterande utan komplexa beroenden.
Användare diskuterar utmaningar som att glömma bokmärken och föreslår lösningar som innehållscentrerade bokmärken, verktyg för självhanterare som Wallabag och integrering med appar för anteckningar.
Glenn Fiedlers blogginlägg på Más Bandwidth belyser betydelsen av en robust matchmaker för multiplayer-spel och introducerar en matchmaking-simulator baserad på verkliga spelardata.
Simulatorn testar matchmakerns effektivitet när det gäller att hitta matchningar med låg latens, med målet ≤50 ms latens, som vid behov utökas till ≤100 ms, och som i slutändan tillåter alla matchningar om ingen idealisk server hittas.
I inlägget understryks vikten av korrekt latensuppskattning och det föreslås att man använder latensmappar och nätverksacceleratorer, och simulatorn visar lovande resultat med matchningar som hittas på i genomsnitt två sekunder och 30-40 ms RTT (Round-Trip Time).
Diskussionen handlar om övergången från community-drivna servrar till modern matchmaking i multiplayer-spel, vilket ofta stör långsiktiga sociala interaktioner mellan spelare.
Den lyfter fram fördelarna med permanenta servrar i spel som "Squad" och "Counter-Strike" för att bygga relationer och hänvisar till Glenn Fiedlers blogg för framgångsrika implementeringar av nätkod med hjälp av WebRTC och enet.
Inlägget beskriver en matchmaking-teknik som involverar serverauktoritativ nätkod med förutsägelse och rollback på klientsidan, med betoning på anslutningar med låg latens, och diskuterar utmaningarna med att balansera kompetensnivåer och latens. Källkoden finns tillgänglig på GitHub med ett alternativ för att inaktivera spelarblandning.
I artikeln "Teams of LLM Agents can Exploit Zero-Day Vulnerabilities" av Richard Fang et al. undersöks användningen av LLM-agenter (Large Language Model) inom cybersäkerhet, med fokus på nolldagssårbarheter.
Författarna introducerar HPTSA, ett system där en planeringsagent samordnar underagenter för att övervinna begränsningarna hos enskilda LLM-agenter när det gäller att hantera okända sårbarheter och långsiktig planering.
Genom benchmarking av 15 verkliga sårbarheter visar studien att den teambaserade metoden i HPTSA är betydligt bättre än tidigare metoder och förbättrar prestandan med upp till 4,5 gånger.
I diskussionen undersöks styrkorna och svagheterna hos stora språkmodeller (LLM) som Claude-opus och ChatGPT när det gäller att identifiera nolldagssårbarheter i kod.
Även om LLM kan peka ut tekniskt korrekta problem är deras bredare relevans omdiskuterad, och specialiserade verktyg och expertkunskap är fortfarande nödvändiga för komplexa sårbarheter.
Etiska och juridiska problem, höga kostnader och praktiska frågor, särskilt för projekt med öppen källkod, visar på skepsis mot mervärdet av LLM jämfört med befintliga tekniker inom cybersäkerhet.