alphaXiv är en ny plattform för öppen forskningsdiskussion byggd på arXiv, med målet att förbättra hur akademiska artiklar diskuteras och rankas.
Användare föreslår förbättringar såsom att visa artiklar direkt på förstasidan, använda HTML för bättre interaktion och implementera olika rankningsmekanismer för att undvika partiskhet mot kontroversiella artiklar.
Plattformen står inför utmaningar som att verifiera författarskap av artiklar på grund av föråldrade eller generiska e-postadresser, samt att balansera preferensen för PDF över HTML bland akademiker.
Cruiseoperatörer anammar 'jumbofiering,' en process där man skär fartyg i två delar och lägger till extra sektioner för att förlänga dem, för att öka kapaciteten och öka vinsterna utan att bygga nya fartyg.
Processen, som involverar precisionsingenjörskonst, tar ungefär nio månader från planering till färdigställande, medan själva skärningen och svetsningen bara tar veckor.
De nya sektionerna, som kostar runt 80 miljoner dollar, ökar avsevärt fartygets intäktspotential, vilket gör denna teknik vanlig inom kryssningsindustrin för att möta den växande efterfrågan.
Cruisefartyg kapas i två delar och förlängs, en lönsam men komplex ingenjörsprocess som kräver betydande svetsning för att bibehålla strukturell integritet.
Denna praxis har historiska föregångare, såsom med brittiska jagare från första världskriget och franska ubåtar, och fortsätter trots ekologisk kritik och personalbrist.
Idén om långsiktigt boende på kryssningsfartyg blir alltmer populär bland pensionärer, vilket understryker branschens attraktionskraft trots miljömässiga och regulatoriska utmaningar.
Författaren kritiserar Gnome Files användargränssnitt och påpekar problem som förvirrande ikoner, otydliga hjälpfunktioner och inkonsekventa kortkommandon.
Trots Gnomes filosofi om användbarhet och elegans finner författaren designen frustrerande och hävdar att många problem har kända lösningar från äldre paradigm.
Recensionen avslutar med att även om Gnome Files är funktionellt, har dess användargränssnitt många objektivt dåliga element, vilket antyder att nya designparadigm bör antas med försiktighet.
Blogginlägget diskuterar användbarhetsproblem i GNOME Files, särskilt svårigheten att högerklicka i listvyn när fönstret är fullt, vilket förhindrar användare från att skapa nya dokument eller klistra in innehåll.
Användare delar med sig av sina erfarenheter och lösningar, såsom att använda kortkommandon eller byta till ikonvy, vilket belyser den pågående frustrationen med denna brist i användargränssnittets design.
Konversationen berör också liknande problem i andra filutforskare som Thunar (XFCE:s filbläddrare) och jämför GNOME Files med macOS Finder, där både styrkor och svagheter i deras designmetoder noteras.
Akademiska tidskrifter och arkiv stöter i allt högre grad på AI-genererade forskningsartiklar, särskilt från ChatGPT, som efterliknar vetenskapligt skrivande och listas på Google Scholar.
Förekomsten av dessa AI-genererade artiklar, särskilt om kontroversiella ämnen, utgör risker för den vetenskapliga dokumentationens integritet och allmänhetens förtroende för vetenskapen.
Rekommendationer inkluderar att implementera filtreringsalternativ i akademiska sökmotorer, utveckla utvärderingsverktyg för indexerade tidskrifter, etablera en icke-kommersiell akademisk sökmotor och utbilda intressenter om riskerna med AI-genererat innehåll.
Det växer oro över användningen av stora språkmodeller (LLM) som GPT för att generera vetenskapliga artiklar och recensioner, då vissa tidskrifter och konferenser stöter på LLM-genererat innehåll som saknar korrekt resonemang och noggrannhet.
Problemet är särskilt problematiskt i prestigefyllda forum som ACL Rolling Review och NeurIPS, där trycket på granskare och volymen av inskickade bidrag kan leda till användning av LLMs för granskningar, vilket potentiellt kan kompromettera kvaliteten och integriteten i den vetenskapliga diskursen.
Debatten belyser behovet av bättre detektionsmetoder och policyer för att hantera användningen av AI i akademiskt skrivande, för att säkerställa att innehållet förblir trovärdigt och pålitligt.
fenster är ett minimalistiskt 2D-canvasbibliotek av Serge Zaitsev, utformat för enkel pixeldragning utan komplexiteten hos SDL eller OpenGL, och stöder WinAPI, Cocoa och X11.
microui av rxi är ett litet bibliotek för att skapa GUI-element, översätta dem till ritningsbytekod, vanligtvis med SDL som backend.
Författaren och Kartik utvecklade en ny backend för att binda microui till fenster, vilket resulterade i en kompakt lösning (under 250 LOC) för att hantera GUI-element med fenster, inklusive mus- och tangentbordsinmatning.
En nytt projekt som kombinerar Microui och fenster har väckt intresse, särskilt bland dem med en bakgrund i C++ och portabla grafikbibliotek.
Projektet beröms för sin enkelhet, självförsörjning och avsaknad av beroendeproblem, vilket gör det lämpligt för utbildningsändamål.
Diskussioner inkluderar förslag på att använda SIMD-optimerad pixman för rendering och potentiella integrationer med andra verktyg som Dear ImGui och Wayland.
Strava, en löparapp, har upplevt en årlig ökning av användare med 20 %, vilket speglar en bredare trend där människor migrerar från stora sociala medieplattformar till nischade hobbyappar.
Appar som Strava, Goodreads och Letterboxd blir nya sociala nätverk och erbjuder fokuserade och civiliserade gemenskapsupplevelser, vilket användare föredrar framför de ofta giftiga miljöerna på större plattformar.
Denna förändring påverkar dejtingappar, där Match Group (ägare av Tinder) ser en minskning i aktievärde och användarantal, eftersom människor i allt högre grad hittar kontakter genom hobbyfokuserade appar.
Diskussionen kretsar kring huruvida hobbyappar håller på att bli de nya sociala nätverken, där användare debatterar fördelarna och nackdelarna med platsbaserade funktioner och integritetsfrågor.
Exempel som Reddits platsbaserade subreddits och Stravas Flyby-funktion belyser potentialen för lokal gemenskapsbyggande men lyfter också fram betydande integritetsfrågor.
Konversationen berör de bredare implikationerna av sociala interaktioner som möjliggörs av hobbyappar, inklusive potentialen för hälsosammare relationer och samhällsengagemang jämfört med traditionella sociala medieplattformar.
En teknikentusiast byggde en dedikerad LLM-server (Large Language Model) med hjälp av 8x RTX 3090 GPU:er, totalt 192GB VRAM, för att köra Metas Llamma-3.1 405B.
Uppsättningen inkluderar ett Asrock Rack ROMED8-2T moderkort, AMD Epyc Milan 7713 CPU, 512GB DDR4-minne och tre 1600-watts nätaggregat, vilket understryker vikten av hårdvaruval för AI-projekt.
Kommande blogginlägg kommer att behandla utmaningar vid systemmontering, PCIe-anslutningar, NVLink-hastigheter och benchmarking av inferensmotorer, vilket ger värdefulla insikter för dem som är intresserade av att bygga högpresterande AI-system.
En AI-uppsättning med 192 GB VRAM byggdes i en källare för att förbättra datasekretess och prestanda jämfört med plattformar som ChatGPT.
Uppsättningen använder avancerade tekniker som tensorparallellism, batchinferen och syntetisk datagenerering.
Skaparen utvecklar en modell från grunden, överväger att släppa en handledning och planerar att blogga om sina upptäckter, samt bjuder in till frågor och förslag på ämnen.
Appalachian Trail Conservancy (ATC) har digitaliserat och arkiverat foton av vandrare tagna vid deras huvudkontor, tack vare ett bidrag från Quimby Family Foundation och volontärer.
Arkivet innehåller över 12 779 bilder av mer än 18 000 vandrare, skannade mellan januari och april 2009, och är sökbart enligt olika kriterier som datum och lednamn.
Digitala foton finns också tillgängliga på A.T. Museum i Pine Grove Furnace State Park i Pennsylvania, som öppnade 2010.
Appalachian Trail Hiker Photo Archive (athikerpictures.org) har blivit ett betydande arkiv, som bevarar bilder av över 18 000 vandrare skannade mellan januari och april 2009.
Arkivet har väckt känslomässiga reaktioner, där användare har hittat foton av vänner och nära och kära, några av dem har gått bort, vilket belyser samlingens personliga och historiska värde.
Projektet har inspirerat många, inklusive de som har vandrat leden och de som strävar efter att göra det, genom att erbjuda en visuell koppling till ledens gemenskap och historia.
Culture-romanerna av Iain M. Banks presenterar en utopisk framtid som blandar anarkism och socialism, där medborgarna åtnjuter radikal frihet under övermänskliga system för planering och tillverkning.
Culture-serien är känd för sina tilltalande karaktärer, värme och humor, vilket skiljer den från annan storskalig science fiction.
Rekommenderad startpunkt är "Player of Games," med vidare utforskning av titlar som "Matter" och "Surface Detail," och slutligen "A Few Notes on the Culture" för detaljerad världsbyggnad.
Fans av Iain M. Banks' Culture-serie har olika åsikter och diskuterar de filosofiska och praktiska konsekvenserna av avancerad AI på mänsklig frihet och mening.
Vissa läsare ser människor i Kulturen som husdjur till AI-sinnen, utan verklig handlingsfrihet, medan andra uppskattar seriens utopiska aspekter.
Serien väcker debatt om huruvida Kulturen representerar en utopi eller en dystopi, och belyser den komplexa relationen mellan människor och AI.
Diskussionen kretsar kring spomenik-monument, deras historiska betydelse och samtida synpunkter, inklusive resurser som Spomenik-databasen och relaterade filmer.
Användare debatterar etiken kring skateboardåkning på dessa monument och jämför den abstrakta naturen hos spomenikkonst med traditionella minnesmärken.
Konversationen tar också upp de politiska undertonerna och den historiska noggrannheten i den ursprungliga artikeln, med vissa användare som uttrycker oro.
Serverrack för hemmabruk blir alltmer populära, men deras placering och storlek kan orsaka problem, vilket en användare upplevde med ett stort AV-rack i sin källare.
Cirka gör-det-själv-lösningar som IKEA Lack Rack och alternativ som militäröverskottsställ diskuterades, med vissa användare som rekommenderade begagnade ställ för att spara kostnader.
Konversationen tog också upp buller- och praktikalitetsfrågor med att ha serverrack i hemmiljöer.
En användare skapade en bot som kunde tolka stämningen i en konversation och avgöra om den skulle delta, vilket väckte en diskussion om beteendet och begränsningarna hos stora språkmodeller (LLM).
Användare noterade att LLM:er kan upprätthålla nonsenssamtal längre än människor, vilket belyser potentiella användningsområden inom kundservice och utmaningar i att skilja mellan mänskliga och botinteraktioner.
Konversationen täckte också de tekniska aspekterna av LLM:er, deras träning och de etiska konsekvenserna av att använda sådan teknik.
Argumentet betonar vikten av att anställa juniora ingenjörer för att främja en kultur av undervisning och lärande, vilket driver innovation.
Juniorer uppmuntrar kunskapsdelning och utmanar seniora antaganden, vilket leder till genombrott och nya perspektiv, vilket framgår av innovationer som Twitter och Firefox.
En balanserad grupp av juniorer och seniorer främjar psykologisk trygghet, minskar utbrändhet och liknar ett högpresterande forskningslaboratorium, vilket driver kontinuerlig förbättring och innovation.
Företag drar nytta av att anställa juniora utvecklare eftersom det främjar en kultur av undervisning, samarbete och kontinuerligt lärande.
Att uppmuntra juniorer att ställa frågor under kodgranskningar hjälper seniora utvecklare att förstå sin kod bättre och överväga undantagsfall, vilket förbättrar teamets lärande och produktkvalitet.
Medan vissa hävdar att små pull requests (PRs) och frekventa granskningar kan hindra designdiskussioner, är det avgörande för ett framgångsrikt utvecklingsteam att balansera junior och senior talang med fokus på kommunikation och en stödjande miljö.
Google har skrivit om firmware för skyddade virtuella maskiner i sitt Android Virtualization Framework med hjälp av Rust, och betonar dess säkerhetsfördelar jämfört med C och C++.
Android-ingenjörerna Ivan Lozano och Dominik Maier betonade Rusts förmåga att minska sårbarheter relaterade till minnessäkerhet, trots dess branta inlärningskurva och viss motstånd från utvecklare.
Den amerikanska regeringen och teknikföretag stödjer denna förändring, där Google hävdar ökad produktivitet bland Rust-utvecklare och utökar användningen av Rust över sina plattformar.
Google hävdar att övergången från C/C++ till Rust i firmwareutveckling är enkel, men utvecklare noterar flera utmaningar, inklusive långa kompileringstider och omogna RTOS (Real-Time Operating System) alternativ.
Trots dessa problem gör Rusts säkerhetsfördelar, såsom minnessäkerhet och samtidighet, det till ett attraktivt alternativ för många utvecklare.
Debatten om huruvida man ska byta från C/C++ till Rust fortsätter, med vissa utvecklare som värdesätter Rusts produktivitets- och säkerhetsförbättringar, medan andra föredrar den bekantskap och stabilitet som C/C++ erbjuder.
LuaJIT lägger till fullständigt tolk- och backendstöd för RISC-V 64-arkitekturen på Linux, inklusive olika tillägg och ABI (Application Binary Interface) stöd.
Patchsetet, bidraget av infiWang, inkluderar 21 commits som täcker ett brett spektrum av funktioner såsom registerdefinitioner, JIT (Just-In-Time) kompilatorhooks och disassemblerstöd.
Denna uppdatering är betydelsefull eftersom den förbättrar LuaJIT:s kompatibilitet med RISC-V-arkitekturen, en växande öppen källkodsbaserad hårdvaruinstruktionsuppsättning, vilket gör den mer mångsidig för utvecklare och forskare.