Forskare vid University of Waterloo har skapat en bärbar enhet som använder radarteknik för att övervaka glukosnivåer icke-invasivt, vilket eliminerar behovet av nålar.
Enheten, ledd av Dr. George Shaker, innehåller ett radarchip, en metasurface för förbättrad signalnoggrannhet och AI-algoritmer för exakta glukosmätningar.
För närvarande USB-driven, strävar enheten efter att bli batteridriven för förbättrad bärbarhet och kan så småningom övervaka ytterligare hälsomått, med ansträngningar på gång för att kommersialisera teknologin.
Forskare har skapat bärbar teknik för icke-invasiv glukosövervakning, vilket erbjuder ett alternativ till fingerstick och kontinuerliga glukosmonitorer (CGM).
Tekniken syftar till att ge exakta glukosmätningar utan direkt kontakt med blodomloppet, vilket kan vara betydelsefullt för kliniska tillämpningar.
Även om det är lovande finns det skepsis kring dess noggrannhet jämfört med befintliga CGM:er, och ytterligare data och kliniska prövningar behövs för att bekräfta dess effektivitet.
AI:n ställdes initialt inför utmaningen att analysera React-kodbaser, och närmade sig dem som en nybörjarutvecklare. - Genom att efterlikna seniora utvecklares strategier, såsom att fokusera på kärnfiler och gruppera ändringar efter funktion, förbättrades AI:ns kodanalys avsevärt. - Fokus ligger på att förbättra kodförståelsen snarare än generering, med framtida planer på att identifiera teknisk skuld och förstå teamkonventioner.
Artikeln undersöker utmaningarna med att träna AI att läsa och analysera kod med samma skicklighet som en senior utvecklare, och noterar svårigheten i att uppnå konsekventa och exakta resultat.
Det betonar vikten av att tillhandahålla kontext och strukturera indata för att förbättra AI-prestanda vid kodanalys, samtidigt som det erkänner skepsis kring AI:s nuvarande kapaciteter.
Diskussionen belyser behovet av ytterligare experiment och utvärdering för att validera AI:s prestanda och överväger de bredare implikationerna och potentiella framstegen av AI inom mjukvaruutveckling.
Författaren undviker att använda vissa webbfunktioner som klibbiga fält, tvingad SSL/TLS, pop-ups och onödig spårning för att förbättra användarupplevelsen.
Det pågår en debatt om nödvändigheten av HTTPS för säkerhet kontra dess kompatibilitetsproblem med äldre webbläsare.
Diskussionen belyser utmaningen med att balansera användarupplevelse med moderna webbmetoder.
NAT-traversering möjliggör direkta enhetsanslutningar trots närvaron av Network Address Translators (NAT) och brandväggar, genom att använda UDP-baserade protokoll och direkt socket-kontroll.
Tekniker som STUN (Session Traversal Utilities for NAT) hjälper till att upptäcka offentliga IP-adresser, medan reläer som TURN (Traversal Using Relays around NAT) eller Tailscales DERP används för mer utmanande NAT:er.
ICE-protokollet (Interactive Connectivity Establishment) optimerar anslutningsvägar genom att utvärdera alla möjliga alternativ och välja det mest effektiva, vilket säkerställer robust NAT-traversering med end-to-end-kryptering och autentisering.
Artikeln utforskar NAT (Network Address Translation) traversal och betonar skillnaderna mellan TCP (Transmission Control Protocol) och UDP (User Datagram Protocol) hole punching, där TCP noteras ha en något högre komplexitet.
Det utmanar uppfattningen om NAT som en säkerhetsfunktion och diskuterar Tailscales metod för NAT-traversering, vilket väcker oro över att enbart förlita sig på programvaru-ACL:er (Access Control Lists) för säkerhet.
Diskussionen belyser vikten av säkra ändpunkter och kritiserar begränsningarna hos konventionella nätverkssäkerhetsstrategier i samband med NAT-traversering.
Guten är ett småskaligt tidningsskrivarprojekt utformat för att minimera skärmtid genom att leverera nyheter i tryckt form. - Diskussioner kring projektet inkluderar oro över BPA-innehållet i termopapper och förslag på att använda BPA-fria alternativ eller olika trycktekniker som slag- eller nålskrivare. - Jämförelser görs med den nedlagda Little Printer, med rekommendationer för att förbättra Gutens utvecklarvänlighet och anpassningsmöjligheter, tillsammans med överväganden om miljö- och hälsoeffekter av termopapper.