OpenTF är en förgrening av Terraform som skapats av OpenTF-initiativet.
Initiativet syftar till att behålla Terraform som öppen källkod och har fått betydande stöd från samhället.
OpenTF utvecklas under en välkänd licens, kommer att vara gemenskapsdriven, opartisk, skiktad och modulär, och kommer att vara bakåtkompatibel.
OpenTF planerar att bli en del av Linux Foundation och Cloud Native Computing Foundation för att säkerställa att den förblir öppen källkod och leverantörsneutral.
Projektet närmar sig sitt slut, med ett namnbyte för hela arkivet, val av styrgruppsmedlemmar och justeringar av community-dokument som redan har slutförts.
En fungerande version av OpenTF förväntas inom en snar framtid.
OpenTF har redan fått stöd från flera företag och förväntas växa ytterligare.
OpenTF kommer att vara kompatibel med befintliga Terraform-leverantörer och moduler.
Dess licensmodell kommer att styras av stiftelsen och samhället.
Bidrag till OpenTF kan göras genom resursutfästelser, spridning av ordet och så småningom kodbidrag.
Projektet syftar till att upprätta en offentlig färdplan och en RFC-process för input från samhället.
OpenTF, ett community-drivet initiativ, har forkedat Terraform-projektet från HashiCorp på grund av en ändring i projektets licens.
OpenTF syftar till att fokusera på positiva aspekter och få stöd från företag samtidigt som man diskuterar motiven bakom HashiCorps beslut och konsekvenserna för open source-communityn.
CNCF kan behöva göra ett undantag från sin licenspolicy för OpenTF, och det finns en diskussion om vilken roll olika stiftelser för öppen källkod har.
Spelet "Factorio" får en ny expansion som heter "Factorio: Space Age", som fortsätter spelarens resa efter att ha nått rymden.
Expansionen kommer att introducera nya världar, interplanetära rymdplattformar och logistik, vilket ger unika utmaningar och resurser.
Lanseringsdatumet för expansionen är planerat till ungefär ett år från nu och kommer att innehålla förbättringar av det övergripande spelet, såsom bättre tågkontroll och blueprint-byggande.
Diskussionen kretsar kring det populära spelet Factorio och täcker olika aspekter som mods, spelmekanik, tågsignalering, prestandaoptimeringar och den kommande expansionen.
Spelarna delar med sig av sina erfarenheter, åsikter och förslag till förbättringar av spelet, och lyfter fram dess beroendeframkallande karaktär och problem med tidsåtgång.
Factorio hyllas för sitt spel och sina frekventa uppdateringar, men det finns också förslag på hur man kan förbättra djupet och hållbarheten.
Inlägget utforskar prestanda och begränsningar hos GPT-4, en språkmodell, och diskuterar de praktiska tillämpningarna och potentiella förbättringar av CodeLlama-34B-modellen.
Det pågår en debatt om datakontaminering och de etiska övervägandena kring att dela kod.
Fördelarna med öppna utgåvor av språkmodeller och konsekvenserna för branschen undersöks, tillsammans med kapaciteten och potentiella användningsområden för CodeLlama-34B-modellen och AI:s inverkan på kodningsbranschen.
Företag som Meta och Microsoft förbjuder web scraping på sina egna webbplatser samtidigt som de fritt kan scrapa data från andra företags webbplatser, vilket skapar en hycklande hållning.
Web scraping innebär att man samlar in data från internet, men den juridiska frågan om vem som får tillgång till och använda dessa data är komplex.
Sociala medieföretag driver aggressivt tvister om web scraping för att skydda användargenererat innehåll, med hjälp av rättsliga teorier som intrång i lös egendom eller avtalsbrott, även utan äganderätt till uppgifterna.
Författaren kritiserar den rättsliga ordning som tillåter företag att skapa sina egna immateriella rättigheter genom avtal om användarvillkor online.
Bristen på rättsliga krav på intellektuell hederlighet eller konsekvens i det rättsliga systemet för brott mot avtal om äganderätt betonas.
Författaren anklagar domstolarna för att möjliggöra detta hyckleri och efterlyser en lösning för att förhindra privata företag från att uppfinna immateriella rättigheter genom onlineavtal.
Det rättsliga läget för webbskrapning anses vara instabilt och kommer sannolikt att möta utmaningar i framtiden, särskilt i fall med generativ AI.
I artikeln diskuteras de juridiska implikationerna och konsekvenserna av web scraping, med fallet HiQ vs LinkedIn som exempel.
Den utforskar ämnen som överträdelser av användarvillkor och slutanvändarlicensavtal, de bredare konsekvenserna för webbskrapning och behovet av rättvisa regler och förordningar.
Artikeln tar också upp företagsbeteende, juridisk tydlighet, försäkringsskydd och stämningar, upphovsrättsskydd, integritetsfrågor och balansen mellan öppenhet och kontroll i det digitala rummet.
Författaren delar med sig av sina erfarenheter av att använda en iPad som sin primära reseenhet och skälen bakom sitt beslut att byta tillbaka till en MacBook Air.
De nämner bristen på flexibilitet och funktionalitet jämfört med en MacBook Air som en viktig faktor i deras beslut.
Specifika begränsningar, som att inte kunna använda vissa appar och tillbehör, lyfts fram som frustrerande aspekter av att använda en iPad för professionellt arbete.
EU har vunnit en seger när det gäller att begränsa beteendestyrd annonsering, eftersom Meta (tidigare Facebook) har gått med på att upphöra med opt-in-standardinställningar för beteendestyrd annonsering i appar i EU.
Förändringar i integritetspolicyer och lagstiftning, såsom Apples App Tracking Transparency och Googles utfasning av cookies från tredje part, har påverkat detta beslut.
Sekretessregler har haft en betydande inverkan på räckvidden och effektiviteten av beteendebaserad annonsering, vilket har lett till ökningen av icke-personanpassade produktversioner och en potentiell nedprioritering av EU-marknader av plattformar. Det finns dock fortfarande farhågor om de potentiella konsekvenserna av EU:s strikta reglering av sociala medieplattformars förmåga att tjäna pengar.
Diskussionen kretsar kring EU:s strategi för att reglera beteendebaserad annonsering och undersöker kritik mot komplexitet och kostnader, samt bristen på respekt för Do Not Track-rubriken.
Implementeringen och effekterna av GDPR är ett viktigt fokusområde, med varierande åsikter om dess effektivitet när det gäller att skydda användarnas integritet.
Samtalet fördjupar sig i ämnen som onlineannonsering, integritetsregler, samtycke för åtkomst till användardata, GDPR-efterlevnad och kontroversen mellan Facebook och den kanadensiska regeringen om att betala för nyheter. Samtalet tar också upp hur integritetsfrågor påverkas, reklamstrategier, algoritmiska flöden, personliga digitala annonser samt reklamens värde och inverkan på samhället och ekonomin.
Källkoden till det ursprungliga Wipeout-spelet har läckt ut, vilket har lett till att en oberoende utvecklare har skrivit om och remastrat spelet.
Utvecklaren Dominic Szablewski förbättrade prestanda och spelupplevelse genom att skriva om rendering, fysik, ljud och andra delar av spelet.
Szablewski har gjort koden tillgänglig på GitHub, så att den kan kompileras för flera plattformar. Han hoppas att Sony, som äger Wipeout-serien, antingen kommer att låta remastern fortsätta eller officiellt släppa en remastrad version.
Den läckta källkoden till Wipeout har lett till en fullständig omskrivning och remaster av spelet, vilket har resulterat i en imponerande bildfrekvens på 6 000 bilder per sekund.
Diskussionerna kretsar kring rendering av spel och bildfrekvenser, och belyser utmaningarna med att arbeta med spelkod och skilja mellan "dålig" och "bra" kod.
Vikten av kodrensning och refaktorisering betonas, liksom värdet av mjuka färdigheter och praktisk erfarenhet. Kritik riktas mot npm-ekosystemet inom JavaScript/Node-programmering.
Läckan av källkoden och samtal om Wipeouts gameplay berörs också.
College Board, som administrerar SAT- och Advanced Placement-proven, har avslöjats med att dela studentuppgifter med stora teknikföretag som Facebook och TikTok.
Denna datadelning underlättas genom "pixlar", osynlig spårningsteknik som används för riktad reklam.
Trots att College Board hävdar att personligt identifierbar information inte delas, visade tester utförda av Gizmodo något annat, vilket väcker frågor om integritet.
Den obligatoriska karaktären hos College Boards tjänster i det amerikanska utbildningssystemet bidrar till denna oro för den personliga integriteten.
College Board har tidigare haft problem med integritetsfrågor, bland annat genom att sälja studentuppgifter.
Det är oklart om organisationen fortfarande är engagerad i studenternas integritet eftersom den inte längre har undertecknat Student Privacy Pledge.
College Board försvarar sin dataanvändning och hävdar att den hjälper studenter att få tillgång till och lyckas med college.
College Board delar GPA och SAT-poäng med TikTok och Facebook med hjälp av spårningspixlar, vilket väcker frågor om integritet.
Kritiker hävdar att även delning av sökhistorik är en kränkning av den personliga integriteten, trots College Boards påståenden.
Situationen väcker också farhågor om myndigheters tillgång till personuppgifter utan domstolsgodkännande och understryker vikten av integritetslagar för både myndigheter och den privata sektorn.
I artikeln betonas vikten av autentisering av e-post och användningen av SPF, DKIM och DMARC för att verifiera legitima e-postutskick.
Vissa läsare kritiserar artikeln för att sakna originalitet och för att använda startanalogier.
BIMI nämns som ett sätt för varumärken att visa sin logotyp och trovärdighet i e-postmeddelanden, men farhågor väcks om dess kostnad, effektivitet och brist på stöd från Microsoft Outlook. Vissa experter anser att BIMI är slöseri med tid och pengar.